Amanda CL - Life is art

Stanna på alla steg

Publicerad 2016-06-25 19:07:00 i Livet - Astroteatern, Livet - Teater, Texter och noveller,

”Du sade ju att du älskade mig”
”Det var i gårkväll!”
Svarade Greta Garbos karaktär Mata Hari

 

Var på Fotografiska med mamma och hennes man idag, det fanns bland annat en utställning med opublicerade foton av Greta Garbo som kom från en privat samling. De visade tre filmer som hon har spelat i under eftermiddagen och vi var där när ”Mata Hari” gick. 

(Jag har inte tagit fotot!)

Jag har för mig att jag såg en stumfilm hon var med i när jag började Filmgymnasiet, men jag minns inte riktigt, det var rätt många år sedan. Och jag hann tyvärr bara med stumfilmsperioden innan jag var tvungen att sluta. Idag ångrar jag inte att jag slutade men då hatade jag det och alla som medverkade till att jag skulle sluta. Men idag förstår jag att valet att sluta var helt rätt, jag mådde helt enkelt för dåligt då, och jag hade inga förnuftiga resonemang om något, jag bara vägrade sluta och försökte desperat hitta lösningar så att jag kunde gå kvar. Kanske hade jag varit där jag är idag även om jag hade gått kvar de tre åren eller så hade jag varit någon helt annanstans i livet då, det kommer varken jag eller någon annan veta. Jag vet bara att jag är nöjd med vart jag är i livet idag. Jag kan tappa både hopp och mening ibland, men i det stora hela är jag ändå nöjd och tacksam mot livet. Jag vet att jag är där jag vill vara men nu vill jag utvecklas i det jag är bra på! Det måste gå i lagom takt så jag inte blir ”rädd” och ”drar mig tillbaka”. Jag vet ju att jag vill utvecklas. Då menar jag i det jag håller på med, teater, skrivande och foto. Jag får oftast för stora drömmar och hoppar över en massa steg för att sedan falla platt till marken, eller ännu längre ner. Den här gången ska jag inte hoppa över några steg oavsett hur tråkiga de är, utan verkligen kämpa med vartenda steg i rätt riktning.

Glad midsommar!

Publicerad 2016-06-24 17:34:44 i Livet - Vänner,

 

Midsommar idag och jag har firat med lite kakor, kortspel och prat med två fina vänner. Det var skönt att bara a det lugnt och inte göra så mycket. Jag uppskattar det mest, att bara vara utan så mycket krav. Tyvärr får jag oftast ångestkänslor när det blir för mycket folk, för stort och mycket planering. Hellre lite spontant med några fina vänner eller familjemedlemmar.

 

Glad midsommar på er!!!

Lättnaden av mina egna ord

Publicerad 2016-06-23 18:24:49 i Livet - Aspergers syndrom, Livet - Astroteatern, Livet - Bipolär typ 2,

Idag är jag lättats det känns som att flera kilon eller ja nästan ton har lyfts från mina axlar. Tänk vad mycket lättare det kan bli att andas av att bli lyssnad på och bekräftad i sina tankar och känslor. Känner att jag börjar lita mer och mer på att de inom vården och ja alla faktiskt tar mina tankar och känslor på allvar, men då kräver ju det att jag faktiskt pratar om dem och förklarar hur jag känner, tycker och tänker. Förut kände jag en sådan vanmakt och jag tror mycket av min ångest kom därifrån och samma med mina destruktiva beteenden. Jag vågade inte förklara hur jag tänkte, jag tror helt ärligt att jag inte ens visste hur jag skulle framföra det jag kände. Men de två senaste åren (framförallt) har jag tagit stormsteg när det gäller att ta för mig och berätta vad jag tycker. Men jag glömmer ofta från en gång till en annan att jag faktiskt blir lyssnad på när jag faktiskt förklarar hur jag känner. Jag hoppas och tror att mina tvång kommer bli mindre och lättare efter det här, för jag känner att jag tar tillbaka makten över mitt liv mer och mer. Det kan vara så att mitt tvångsbeteende är ett sätt för mig att ”berätta” för andra att jag vill ha mer makt över mitt liv. Just nu bor jag i ett gruppboende med allt vad det innebär, jag börjar känna att jag blir irriterad på saker jag inte borde bli irriterad på till och med på DV, småsaker som jag går och grämer mig för. Känns som att jag till och med börjar bli långsint ibland, vilket jag i grunden inte är. Såklart står ju det här för något, just nu gäller det bara att stå ut med det och försöka mildra det så att det inte går ut över fel personer eller mig själv. Jag vet ju att förändringen på boendefronten kommer lösa sig, det kommer ta tid och inte bara från en dag till en annan, tänker ofta på det när jag blir irriterad på småsaker. Ibland undrar jag om även lite av tröttheten kan komma från den vanmakt jag känner just nu. Såklart beror inte tröttheten enbart på det, men en del av den kan nog bero på det.

 

Jag måste berätta om scenen jag skrev också, den blev väl emottagen av både teaterledare och de andra i gruppen. Kändes skönt, den ska bara utökas lite mer. Vi började spåna lite på slutet igår också. Så svårt men kommer säkert bli bra!

Om

Min profilbild

Amanda CL

Follow Life is art

En 28-årig tjej vars liv mest handlar om teater, foto och skrivande. Jag är med i dokumentärserien "Den som får finnas" Kontakta mig på: amandacarlberg@hotmail.com

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Annons

Prenumerera och dela