Teaterglädje!

Idag har vi haft genrep och jag tycker att det gick helt ok ändå. Trots att jag inte är så säker alla mina repliker ännu, men frå plugga i helgen. För på måndag är det premiär!

Ser fram emot det väldigt mycket. Får som sagt var en sådan kick av att gå upp på scnen och spela min roll. Jag vet att jag har tjatat om det mycket nu, men vill att ni ska förstå vilken extremt härlig känsla det är!

Jag minns när jag var liten och spelade teater, då hade jag en väldigt hård, men snäll lärare. Men hon gjorde nog att lite av spelglädjen försvann på något sätt. Jag gick egentligen bara kvar för att jag hade alla mina vänner där. Men jag kan inte minnas att jag verkligen gick in i mina roller så som jag gör nu. Att jag blev dem helt och hållet så fort jag kom upp på scenen.

Jag tror jag fick spelglädjen av min nuvarande teaterledare som verkligen ser till att vi har roligt på scenen. Visst hon kan köra med oss när vi är trötta, men hon är sällan hård! Och hon har en gräns med hur mycket hon kan köra med oss. Men vi blir ju bra! Folk som man kanske för några år sedan aldrig skulle kunna stå på scenen står idag på scenen och gör ett underbart jobb med sina roller. Det känns som att verkligen alla i gruppen går in i sina roller till 100% och det är så skönt att spela med folk som älskar det de gör!

 
Aspergers syndrom - bipolär sjukdom - dv - genrep - livet - minnen - pjäs - tablettroulette - teater - teaterträning - underbara människor
Simon G

Fin bild! :)

Elin

Det har du rätt i, det är förbannat jobbigt att alltid hamna i skymundan för de människorna man helst skulle bli synlig för. Nu verkar det mesta lösa sig, men känns ändå osäkert att komma hem på måndag.

Ledsen för att du känner igen dig så, ingen förtjänar att sitta i skiten som jag gör och gjort. Inte du heller.
kramar