Stabilare

Jag har ätit lite sallad nu och orken kom tillbaka, kroppen behöver ju mat. Men när jag äter så säger kroppen ifrån också, får ont i magen på grund av olika anledningar jag inte tänker skriva om och mår illa. Vilket gör att jag drar mig för att äta, för jag blir så orkeslös och får så ont då. Förra året gick jag ner över 10 kg på grund av det här. Är rädd för att jag ska gå ner tio till nu, vill verkligen inte det, för jag är nöjd med mig själv nu. Aja nog skrivet om det nu.

Jag mår ändå relativt ok psykiskt måste jag säga, även fast det fysiska krånglar. Tror att min nya medicin har har hjälpt faktiskt. Min läkare sa att jag nog skulle märka skillnad rätt snabbt, vilket jag trodde menades typ andra eller tredje veckan. Men det gjorde jag så klart inte, men nu, den senaste veckan känner jag av det. Är mycket stabilare än vad jag var förut. Men jag tycker inte att dipparna är mindre djupa men jag är inte lika ”hög” av lycka längre som jag kunde bli förut och det går längre tid innan jag dippar liksom och dipparna är tyvärr längre. Men det lär jag ju lära mig hantera på något sätt hoppas jag.

Är inte van att stanna kvar såhär i känslor som jag gör nu, vilket också skrämmer mig lite. Men än så länge går det rätt ok. Jag vänjer mig nog som sagt var. Och hoppas verkligen att dipparna inte blir djupare än vad de är.

 
art - blå - close-up - foto - kedja - livet - medicin

Halv dag

Har varit på DV idag, men bara halva dagen. Blev så extremt trött och orkade knappt sitta rakt upp så jag bestämde mig för att åka hem till pappa. Eftersom att jag skulle äta middag där senare, men jag orkade inte med middagen heller utan åkte hem tidigare. Så nu sitter jag i min säng och är helt slut och vet inte riktigt vad jag ska göra. Vill sova, men är ändå inte sovtrött så vet inte alls hur det här ska gå.

Imorrn ska jag sova hos en kompis och se på Melodifestivalen tillsammans med henne. Hoppas verkligen det är värt att se.

Vad vill ni läsa om förresten? Har bloggtorka

 
aspergers syndrom - dv - familjen - foto - livet - mat - middag - rädisor - syskon - syster

Livet går vidare

Hej igen! förlåt för att jag varit lite off de sensate dagarna, men det har sina orsaker som jag varken har lust eller ork att skriva om. Men nu är det bättre i alla fall och jag ska träffa mamma i eftermiddag. Ska till DV halva dagen imorrn för jag är helt slutkörd.

Tog förresten affischfoto till vår pjäs i måndags har hört att det blev bra, men har inte sett det ännu tyvärr.

Hur har ni haft det?

 
blomma - familjen - fika - foto - livet - mamma - pjäs - rosa - tablettroulette - teater - teater - vitt

Minnen

Är hemma efter en lunch med mamma och hennes pojkvän hos min moster.

Vi pratade mycket om tiden då jag var sjuk som barn, det var jobbigt att höra, men väldigt bra att prata om det. Har dessutom berättat om det för min psykolog. Jag tror att det kan vara ett barndomstrauma för mig. Kanske låter löjligt, men alla undersökningar jag blev utsatt för var ju egentligen laglig barnmisshandel för att rädda mitt liv. Att få en baby att ligga stilla när man ska ta ryggmärgsprov på dem är ju istortsett omöjligt om man inte ligger på den och håller fast den. Jag tog det flera gånger. Jag har varit livrädd för att bli stucken eftersom att jag är så fruktansvärt svårstucken. Eftersom att mina kärl är så sköra plus att ådrorna inte ligger som vanligt hos mig eftersom att jag har skelettmissbildningar i armarna.

Jag minns när jag var 12 år och de opererade mina händer för tredje gången, jag blev stucken över 30 gånger innan de lyckades sätta nål och söva mig.

Jag tror hur långsökt det än låter att det är ett trauma jag själv inte minns alla undersökningar jag fick genomgå som baby och småbarn.

 
DBA - Diamond Blackfans Anemi - dysmeli - livet - min historia - minnen