Lättnaden av mina egna ord

Idag är jag lättats det känns som att flera kilon eller ja nästan ton har lyfts från mina axlar. Tänk vad mycket lättare det kan bli att andas av att bli lyssnad på och bekräftad i sina tankar och känslor. Känner att jag börjar lita mer och mer på att de inom vården och ja alla faktiskt tar mina tankar och känslor på allvar, men då kräver ju det att jag faktiskt pratar om dem och förklarar hur jag känner, tycker och tänker. Förut kände jag en sådan vanmakt och jag tror mycket av min ångest kom därifrån och samma med mina destruktiva beteenden. Jag vågade inte förklara hur jag tänkte, jag tror helt ärligt att jag inte ens visste hur jag skulle framföra det jag kände. Men de två senaste åren (framförallt) har jag tagit stormsteg när det gäller att ta för mig och berätta vad jag tycker. Men jag glömmer ofta från en gång till en annan att jag faktiskt blir lyssnad på när jag faktiskt förklarar hur jag känner. Jag hoppas och tror att mina tvång kommer bli mindre och lättare efter det här, för jag känner att jag tar tillbaka makten över mitt liv mer och mer. Det kan vara så att mitt tvångsbeteende är ett sätt för mig att ”berätta” för andra att jag vill ha mer makt över mitt liv. Just nu bor jag i ett gruppboende med allt vad det innebär, jag börjar känna att jag blir irriterad på saker jag inte borde bli irriterad på till och med på DV, småsaker som jag går och grämer mig för. Känns som att jag till och med börjar bli långsint ibland, vilket jag i grunden inte är. Såklart står ju det här för något, just nu gäller det bara att stå ut med det och försöka mildra det så att det inte går ut över fel personer eller mig själv. Jag vet ju att förändringen på boendefronten kommer lösa sig, det kommer ta tid och inte bara från en dag till en annan, tänker ofta på det när jag blir irriterad på småsaker. Ibland undrar jag om även lite av tröttheten kan komma från den vanmakt jag känner just nu. Såklart beror inte tröttheten enbart på det, men en del av den kan nog bero på det.

 

Jag måste berätta om scenen jag skrev också, den blev väl emottagen av både teaterledare och de andra i gruppen. Kändes skönt, den ska bara utökas lite mer. Vi började spåna lite på slutet igår också. Så svårt men kommer säkert bli bra!

Aspergers syndrom - att bli lyssnad på - bipolär - bipolär sjukdom - bipolär typ 2 - bli lyssnad på - lättnad - medicin - tankar
Cecilia Johansson

Det är viktigt att bli lyssnad på också, inte bara vara den som lyssnar.

ddianasliv.blogg.se

Vad skönt att du vågar uttrycka dig och känner att du blir lyssnad på och bekräftad! Det är ju så otroligt viktigt och gör sån skillnad. Känner verkligen igen mig i det.

Kul med teaterscenen också! Snyggt jobbat. :)

Kram!

Anonym

Så skönt att du fått prata med någon som faktiskt lyssnar! 💖

Svar: ja kändes riktigt skönt :) <3
Amanda CL

Johanna Utterberg

vad skönt att du känner dig lättat! :) Hoppas du har en fin midsommarafton! :D Kram