Inre och yttre beteenden

 
 

Så var det min andra teaterdag idag. Vi började med att prata kostym med de skådespelare som var där idag. Tyvärr är det ju förkylningstider nu och en del var sjuka. Får hoppas de snart är friska, aldrig kul att vara förkyld. Efter det började vi repa en scen. Det kändes som att det gick väldigt bra! Vi gjorde olika övningar med scenen så att de skulle hitta sina karaktärer och det gick så otroligt bra!

När vi arbetar med de olika karaktärerna så brukar vi prata om inre och yttre beteenden, samt välja varsitt djur som ska göra det enklare att göra sin karaktär. Till exempel om man har valt att vara en barsk och bestämd karaktär kanske björn passar bra som djur. Så har man björn i åtanke när man gör sin roll. När jag spelade min senaste roll tyckte jag att det blev mycket enklare att vara min karaktär när jag valde ett djur. Vi väljer yttre och inre beteenden att öva på för att de sen ska kunna använda det i riktiga livet och bli mer självsäkra. Vilket funkade otroligt bra för mig när jag spelade senast. Eftersom att jag regisserar nu så brukar jag inte välja något djur eller inre och yttre beteende jag ska öva på. Det räcker bra med att öva på att vara regissör och lära sig det yrket. Jag ser fram emot måndag då vi ska fortsätta repa och jag hoppas vi är fler då så vi kan träna fler scener. 

 
Aspergers syndrom - Astroteatern - Teatervänner - egen teaterträning - ny teater - regi - regissera - regissör - repetera - repetition - skriva teater - teater - teaterarbete - teaterrepetion

Typiskt!


Jag fotade faktiskt igårkväll när jag hade tänt det första ljuset. Sen skulle jag redigera fotona och upptäckte att abonnemanget på mitt Photoshop hade gått ut. Nu måste jag alltså ta tag i att förlänga det någon dag.

Var på teatern idag, det känns skönt att vara igång igen. Kändes som att jag kom in i regirollen snabbt, ser fram emot onsdag då vi ska fortsätta repa.

Aspergers syndrom - Astroteatern - Teatervänner - livet - regi - regissera - regissör - teater - teaterarbete - teatergrupp

Skulle göra adventfint

Försökte adventspynta tidigare idag, fick ut min nya adventljustake men adventsstjärnorna hade trasiga lampor. Hoppas verkligen att det inte är sladdarna som är trasiga. Får köpa nya glödlampor imorgon och testa igen!

 
Blev så sugen att fotografera min adventljustake när det första ljuset är tänt. Ska göra det ikväll tänkte jag. Ska bara kolla lite på TV först. Är så skönt att jag orkar vara uppe senare på kvällarna nu. Innan operationen gick jag och la mig runt 19 på kvällarna ibland ännu tidigare. Eftersom att jag sov hela nätterna fram till ungefär 8 på morgonen så behövde sömnen. Min kropp var ju helt slutkörd. Mina värden var i botten upptäckte de på sjukhuset. Är så glad över att jag faktiskt åkte in den dagen och att de lyssnade på mig och tog de proverna som behövdes. Jag har blivit så bra bemött av alla på sjukhuset under den här perioden. Fick hemsjukvård under ungefär en månad för att mina kropp skulle orka med en operation. De på hemsjukvården var också helt underbara.
advent - livet

Teatern är mitt liv!

Teatern har varit en del av mitt liv så länge jag kan minnas. Jag började med teater när jag var 5 år, en teaterskola som hette Småfolket i Nyköping. Den första rollen jag spelade där var som ekorre i Mors lilla Olle, i den andra pjäsen var jag kattunge i Teskedsgumman. Efter några år bytte jag teaterskola och började på Sagoteatern som också låg i Nyköping. Där spelade vi pjäser som våra två teaterlärare hade skrivit själva, ibland helt påhittade och bland omskrivna klassiker. En gång varje år hade vi en eller två föreställningsdagar, då spelade vi för flera skolor i Nyköping och på kvällen var det familjeföreställningar. Jag minns föreställningsdagarna som både roliga och väldigt jobbiga. Vi brukade ses vid Nyköpings Teater vid 6 på morgonen och sen var vi klara runt 11 på kvällen. Men vi hade väldigt roligt både på scen och mellan föreställningarna. Eftersom att jag hade alla mina vänner på teatern fortsatte jag i samma grupp tills jag gick ut nian och flyttade till Gotland.

 
När jag blev mer och mer deprimerad och flyttade så tappade jag intresset för teater. Jag gav mig själv ett löfte, att aldrig mer stå på scenen. Jag visste ju att jag egentligen aldrig hade varit speciellt bra på att spela teater och det var för smärtsamt att minnas mitt ”gamla” liv genom att fortsätta med teater.

När jag hade fått min Asperger diagnos och började på den adliga verksamheten jag går på idag så startade de upp en teatergrupp, Astroteatern och personalen visste att jag hade hållit på med teater tidigare. Efter ett års övertalning gick jag med på att testa vara med i gruppen och jag fattade det bästa beslutet i mitt liv. Det tog ytterligare ett och ett halvt år innan jag ställde mig på scenen igen. Det första jag gjorde var att filma en föreställning, efter det fick jag ett erbjudande om att skriva en egen pjäs tillsammans med vår ena teaterledare. Det blev en pjäs som hette Den som inte får finnas, där jag spelade en av rollerna. Efter den rätt mörka pjäsen valde gruppen att sätta ihop en komedi som vi skrev tillsammans, TablettRoulette

TablettRoulette är en komedi om slutenvården inom psykiatrin, psykiatrin var något alla vi hade haft kontakt med på ett eller annat sätt, antigen som barn eller vuxna. Hela pjäsen byggde på egenupplevda upplevelser, fast de var ju väldigt uppskruvade och tillspetsade. I TablettRoulette spelade jag en sjuksköterska som hette Klara. Från början skulle det inte vara en jätte stor roll eftersom att jag fortfarande inte kände mig bekväm med att stå på scenen. Men ju mer vi skrev på manuset desto större blev rollen. Rollen som Klara gjorde att jag både hittade tillbaka till mig själv och till skådespeleriet. Jag är så glad idag att jag spelade rollen och tyckte att det var så kul. Jag började våga ta mer plats i gruppen och i livet och blev mer och mer lik mig själv, den jag var innan depressionen.

 
Under inspelingen av dokumentären Den som får finnas, som sändes på SVT för några år sedan blev jag regiassistent och sufflös och nu är jag regissör. Jag är absolut inte färdig som regissör, men jag lär mig mer och mer för varje gång. Teatern har blivit mitt liv och jag vill väldigt gärna arbeta med teater sen när det är dags för mig att komma ut i arbetslivet. Jag har en dröm om att både skriva pjäser och regissera, så håll tummarna för mig!
Aspergers syndrom - Den som inte får finnas - Teatervänner - den som får finnas - pjäs - regi - regiassistent - regissera - regissör - skriva pjäs - skriva teater - tablettroulette - teatergrupp - teaterpjäser