Playing with paint

 

 
Har varit på teatern idag, kändes skönt att åka dit, komma dit och vara där. Även fast jag är ledsen för att mormor har dött och jag har stark ångest väldigt ofta just nu så kände jag att jag var där i tanken också. Jag orkade tänka och vara med dem och vara med i alla aktiviteter. Jag har haft svårt med både motivation och lust till mycket saker även fast jag har velat så har varken kroppen eller hjärnan orkat riktigt. Så nu hoppas jag att piggheten kommer hålla i sig, att jag verkligen har kommit tillbaka efter hösten och operationen. När jag tänker efter så började ju allt egentligen för ungefär ett år sen. Det var då det började bli dåligt i perioder. Sen blev det ju bara värre och värre. Jag räknande aldrig med återhämtningstiden, att det även kunde sätta sig på mitt psyke. När jag tänker efter så var jag igång väldigt snabbt igen och sen började tröttheten ta över mer och mer igen. Jag hade svårt att orka med DV och teatern och när jag väl var där orkade jag inte, jag var lättirriterad och jag orkade bara inte. Jag ville men orkade verkligen inte, jag var helt slut, hade svårt att tänka, minnas men också att sova. Men jag kände mig aldrig deprimerad utan mer irriterad på att vara trött och inte orka när jag ville orka. Jag visste ju att jag tyckte både teatern och DV var kul men jag orkade inte. Så jag tog helt ledigt i två veckor bara för att slippa ge mig själv skuldkänslor för att jag inte åkte iväg när jag egentligen ville. Nu går jag på DV 3 dagar i veckan, 2 dagar på Astroteatern och 1 dag i den andra verksamheten. Jag ska göra allt för att minimera riskerna att hamna i den totala orkeslösheten igen. 
 
Sen dog mormor, jag känner att även fast jag är ledsen, gråter, är förtvivlad och att det bara känns konstigt att hon verkligen är död så klarar jag det. Jag försöker att hela tiden hitta saker att distrahera alla tankar, känslor och ångest med. Att jag mår som jag mår nu när hon har dött är egentligen inte jätte konstigt, men det gör inte sorgen enklare. Idag kändes allt väldigt hoppfullt på teatern, jag hade väldigt roligt, det kändes skönt att vara där och som jag faktiskt börjar komma in i allt igen. Även fast jag träffar de flesta andra i den övriga verksamheten så blev jag glad över att de verkade tycka att det var kul att jag kom till teatern igen. Det betyder så mycket att ha en så bra grupp som vi på är!
Asperger - Astroteatern - Teatervänner - Vänner - asperger syndrom - fina vänner - teater - teaterarbete
JoJo

vad skönt att teatern får dig att tänka på annat lite för stunden <3

sv; ja det är mysigt att gå på bio. filmen var bra :)

haha ja, nu vet vi ju att gurkmeja ger mer färg än smak och att det även ska vara nyttigt ;P

njee, känner mig lite ensam till och från bara. känns som att det bara är jag som hör av mig till mina vänner. för hör inte jag av mig så hör jag inte ett ljud från dom och det är jag less på :(

kramar <3​​​​​​

Svar: kramar<3<3<3
Amanda CL

Boel

Åh vad tråkigt :( beklagar verkligen sorgen!

Svar: tack <3
Amanda CL

Emelie

Skickar en extra kram till dig ♡

Svar: tack <3
Amanda CL

Pia Widlund

Visst är det så att gemenskapen man får i en teatergrupp kan betyda så oändligt mycket. Där kan man vara sig själv och blotta sina känslor på ett annat sätt än på jobbet!

Svar: verkligen!
Amanda CL

Amanda Forsman

Du är stark!<3

Svar: tack <3
Amanda CL