Framåt, framåt, framåt!

Jag märker att jag har börjat bli mycket stadigare och säkrare i benen nu!


Eftersom att det D-vitamin koncentrationen i blodet har höjts så antar jag att det börjar gå in i cellerna nu. En läkare jag träffade på akuten sa att så fort depåerna har fyllts på tillräckligt så kommer min kropp och mina muskler må bättre och kroppen kommer kunna börja bygga upp sig själv igen. Bristen på D-vitamin har gjort att mina muskler i framförallt benen har brutits ner. Så som jag förstod det bryts musklerna runt bålen ner först, det är därför jag har dålig balans och har svårt att gå i trappor och upp och ner för trottoarkanter. 


Det känns otroligt skönt att jag faktiskt kan börja se ett slut på det här. Även fast min känsel i både fötter och händer är nedsatt och ibland obefintlig så börjar känna mig starkare musklerna igen.


Däremot märker jag att även fast jag bor på ett LSS boende så har personalen här mycket svårare för att ändra sina rutiner efter mina behov än vad jag har att acceptera jag behöver den hjälpen jag behöver. Just nu är Klarar jag tyvärr inte av att göra så mycket av hushållsarbetet själv. Jag kan inte ens knyta skorna eller dra upp dragkedjan själv. Men nu går det åt rätt håll! Och jag tror att det kommer ha blivit rätt bra till jul i alla fall! 


När jag hade liknande problem i somras gick det från en dag till en annan och efter två veckor var jag nästan helt återställd igen! 

Läkaren sa också att när kroppen väl börjar kunna bygga upp sig själv igen kommer gå framåt snabbt!


(null)

(null)

livet
Tisa

Underbar bild!