Macro art

När jag satte mig i soffan och tog fram min dator idag kände jag att jag ville dela med mig av det här. Vet inte riktigt varför men det känns viktigt för mig att berätta om av någon anledning

 
Jag har alltid läst mycket, jag och en vän gick till Nyköpings bibliotek varje tisdag när vi gick på mellanstadiet och lånade böcker. Hennes rekord var 32 böcker på en gång och jag tror att mitt var 28 böcker. Vi läste otroligt mycket och fort, oftast hade vi med oss föregående veckas böcker varje tisdag för att lämna tillbaka innan vi lånade nya. Jag minns framförallt en bok jag lånade som jag blev extremt skrämd av, jag läste två eller tre kapitel innan jag blev så rädd att jag slängde in den under min säng. Jag vågade knappt leta fram den när den skulle lämnas tillbaka, jag har för mig att jag kastade över en handduk för att slippa se framsidan innan jag la ner den i min väska. Jag kan inte minnas vad boken hette men den handlade om 7 dödsänglar, den skrämde mig otroligt mycket! 

En av de jobbigaste sakerna när jag började med mediciner mot min depression och ångest var att jag förlorade allt fokus att läsa. När jag var inlagd inom slutenvården följde en skötare med mig ner till sjukhuset bibliotek så jag kunde låna ljudböcker där. I början lånade jag även en CD freestyle och hörlurar av dem innan jag fick dit mina egna. När jag flyttade från Nyköping till Stockholm hade jag alltid med mig min CD freestyle och en CD bok i väskan som jag lyssnade på, det var mitt sätt att både fly och stänga ute. Jag vet att många har svårt att lyssna på ljudböcker men jag har aldrig haft det. Jag tror det kan bero på att både jag och mina syskon har lyssnat på kasettband eller CD böcker innan vi skulle sova när vi var barn. Vi lyssnade alltid på ”Kul i bilen” när vi åkte längre bilresor. 

Jag är glad över att jag fick välja vilka böcker jag ville i våra bokhyllor när jag var barn, det blev ofta deckare. Ett par år när jag va väldigt sjuk blev jag väldigt rädd för att läsa eller lyssna på deckare men nu har jag kommit in i deckarvärlden igen. Jag har ett starkt minne av den första deckaren jag läste, inte handlingen utan hur boken såg ut och hur vuxen jag kände mig. Jag gick i femman och hade tröttnat på de böcker jag brukade läsa och nu stod jag framför en av bokhyllorna i huset vi bodde i. Mamma hade pekat ut ett par gröna bokryggar för mig. Jag har för mig att det var en svensk deckarserie, jag kände mig vuxen som skulle läsa min första vuxendeckare. Efter det var jag fast i deckare i flera år.

 
 
Foto - Konst - Mina foton - Minnen - bra minnen - konstform - konstfoto - macro - min konst - min kreativitet