Livet

En bra kväll! 

Ska precis lägga mig hemma hos pappa och hans fru men tänkte skriva ett snabbt inlägg. Jag tycker det går framåt, jag börjar komma underfund med hur jag ska göra saker för att stå ut tills D vitaminet börjar tas upp i cellerna igen. 

Det är frustrerande att vara så beroende av andra. Bara sätta in hörlurar i öronen är en kamp (stora hörlurekåpor ska köpas)

Sovdags!

Närbilder

Jag ska inte ljuga, det har varit en tung vecka, kanske veckor till och med. Jag tog det hårdare än jag förstod när symtomen i benen kom tillbaka. Nu har jag ju fått en orsak till varför det har kunnat bli såhär, (extrem D vitaminbrist) och det kommer bli bättre. Men jag blev ändå väldigt ledsen när jag var tvungen att ta fram rullatorn igen. Nu känns det som att psyket är ikapp igen!
 
 
 
 
Foto - foto konst - konst - konstform - konstfoto - min konst

Jag är frustrerad!

Jag ska ta mig ord att skriva nu, jag har haft eller ja har väldigt ont i kroppen, hjärtat, stel i kroppen, svårt att gå, dålig balans, nedsatt känsel och ja alla möjliga märkliga symtom. De flesta av er har kanske ett minne av att jag i slutet av april var inlagd på neurologen i några omgångar och fick en hel del hjälpmedel hem såsom rullator, speciell toalettsits och så. Det blev bättre under sommaren och jag klarade även av att gå utan problem och kunde lämna rullatorn hemma. De tre senaste veckorna har läget försämrats igen framförallt med extrem smärta i kroppen och helt plötsligt nedsatt känsel och dålig balans så rullatorn åkte fram igen. För ungefär en vecka sen började jag äta starka D vitamintabletter efter att min husläkare på vårdcentralen som bett mig ta blodprover såg att D vitaminet var väldigt lågt. Eftersom att smärtan, balansen och den nedsatta känsel bara har blivit värre under veckan då jag började med D vitamin så ringde jag till vårdcentralen i måndags igen. Då tyckte de att jag skulle äta alvedon regelbundet fram tills igår och ringa tillbaka om det inte förbättrades. Tyvärr blev allt bara värre och värre så jag fick en akuttid igår och sen en remiss till akuten.

 
Jag hade läst på om kraftig D vitaminbrist och alla mina symtom stämde överens med det men när jag frågade läkaren sa hon att hon inte trodde att allt det här kunde bero på just det. Men efter att jag hade träffat en väldigt bra neurolog på akuten och han gick och läste på om just väldigt kraftig D vitaminbrist och även läste igenom min journal från innan sommaren så kunde vi båda komma överens om att det är det allt det här beror på. Han sa även att det är väldigt ovanligt att en får så kraftig brist i Sverige idag. Och att inte ens han hade kopplat mina symtom till just det om inte D vitaminprovet hade tagits. Depåerna för D vitamin töms inte jätte lätt, det finns mycket att ta av så att det sjunker så lågt som mitt har gjort är inte vanligt alls. Tyvärr kommer jag nog få stå ut med den här smärtan och alla andra symtom ett rätt bra tag. För även fast jag äter jätte starkt D vitamin nu så måste alla vävnader återhämta och reparera sig och det tar ett tag. Jag har så ont att jag knappt kan vända mig i sängen ibland, jag vaknar av smärtan och har svårt att fokusera när det gör såhär ont.

Jag tycker att det är fruktansvärt att D vitamin inte är ett standardprov! Tänk om de hade upptäckt det här redan när jag var på vårdcentralen för ont i kroppen i slutet av februari då hade jag kanske sluppit just det här. Jag funderar även på hur det kunde sjunka så lågt när jag har varit ute i solen, jag har ätit väldigt bra och varierat framförallt äter jag ju mycket fisk och D vitamin finns i de flesta feta fiskar. Jag hoppas att det inte är så att min tarm har svårt att ta upp D vitamin efter alla infektioner, inflammationer innan operationen, för är det så kommer det bli svårt för tarmen att ta upp det nu också.

 
Jag förstod det som att de stöter på just den här extrema bristen så sällan och att det är därför de inte har upptäckt det här förrän nu. Jag minns att jag bad dem kolla mitt B12 värde när jag var inlagd på neurologen det känns som att D vitamin borde ingå i det formuläret då att det bara åker med i farten så att säga. Det är så mycket smärta och frustration som kunde ha undvikits  om de hade tagit rätt prov och pratat med varandra på de olika avdelningarna och läst ordentligt i min journal. Misstolka min inte jag är tacksam över bemötande och allt men jag önskar att det fanns mer kunskap om just det här och att läkarna hade mer tid för om tillochmed jag kunde googla mig till vad just kraftig D vitaminbrist kan ge för symtom så borde ju en läkare kunna det. Jag läste det på en facksida och neurologen sa igår att det finns mycket forskning om det tydligen. Håll tummarna för att min kropp kommer kunna ta åt sig av D vitaminet jag äter nu!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
D vitaminbrist - Livet - vården